Hembygd och grannar

I denna sektion kommer vi att skriva om platserna och grannarna. Här kommer det att finnas plats för mycket hembygdsforskning och historier om traktens kända och okända.

Släkterna Jäger, Filipsson, Hagelberg, Rudoff med flera har alla Latikberg som sitt ursprungliga säte. Abrahams hemman som han fick med hustrun Susanna var hyggligt stort. Sonen Kristoffer som ärvde hemmanet efter fadern blev en av socknens rikaste bönder.

Även i andra byar i närheten runt Latikberg kan man hitta många kusiner, tremänningar och så vidare. Vi tänkte därför helt kort beskriva dessa byar. Besök gärna byarna under exempelvis hemvändardagarna, läs Latikbergs egen tidning, eller besök Latikbergs kyrka. Vem vet vilka som har skrivit in sig i gästboken just i år…? 

Latikberg
Vid landsvägen från Vilhelmina till Lycksele ligger en av de allra äldsta, största och vackraste byarna inom Vilhelmina. Det är byn Latikberg som ligger vid Södra och Norra Latikberget, vid Bomsjön och på Näset vid Bäskån. De från början utspridda gårdarna har nu vuxit samman och byn är idag mycket livaktig. Den första som ansökte om tillstånd att få anlägga och upparbeta ett krononybygge vid denna plats var lappmannen Jonas Larsson. Anläggningssyn förrättades 1777 och tillståndet beviljades 1778.

Jon Larsson var gift med Kerstin Kristoffersdotter från Sörflärke i Åsele och hennes bror Kristoffer bosatte sig även han i Latikberg, då marken där var mycket bördig. Kristofferssons släktgård i Kubbe och i Sörflärke hade tagits över av äldre bröder.

Kristoffer Kristoffersson fick sedermera dottern Susanna som gifte sig med vår stamfader Abraham Filipsson. På det viset är Abraham på nära håll släkt med Latikbergs grundare.

Latikberg betyder ”berget där hjortronen växer på mossmyrorna” efter lappskans latteh ”hjortron” och tjulelk ”berg”. Det samiska namnet är Lattekentjulelk.

Abraham Filipsson fick tillsammans med svåger Kristoffer Kristoffersson ta över varsin del av svärfadern Kristoffer Kristofferssons hemman, lott nummer fyra enligt ett uppdelningsprotokoll från 1822. Vid den tiden var föregångsmannen Jon Larsson redan död sedan 1804 så Abraham hann aldrig träffa denne legendariska nybyggare.

Här kan man läsa om det första domslutet där Abraham Filipsson omnämndes som markägare. Det var en tvist i vilken Matts Hanssons änka hade blivit lovad viss pension av markägarna. Det var ofta så att de nya (yngre) hemmansägarna fick låta de äldre bo kvar och ge dem mat och husrum så länge de levde. Det verkar vara så att Kristoffer Kristoffersson försökte undvika denna pension till änkan genom att, avsiktligt eller oavsiktligt, skriva över delar av hemmanet på sonen och sin svärson. Rätten kommer dock fram till att dessa båda framöver ska ta över den så kallade ”födorätten”, vilket inte verkar mer än rätt.

Efter Abrahams död övertog äldsta sonen Kristoffer gården. Här kan ni läsa om hur gården såg ut 1869.

Bäsksjö
Denna by är också en av de folkrikaste i denna del av Vilhelmina. Byn består av flera olika gårdar som med tiden växt ihop. Den har utvidgat sig till Norra Bäsksjö, Storgranberget, Lillgranberget, Annevare och Strandkullen. Runt okring Bäsksjö by ligger stora vidsträckta myrar. Själva sjön är grund men bland de större i området.

Byn upptogs som nybyggen åt Jan Jansson, Nils Nilsson d.y., Erik Nilsson och Sjul Arvidsson år 1781. Det var hit som Filippus Konstantin Abrahamsson flyttade 1856 med sin familj. Några år efter kom brodern Erik Johan som då hade varit i Norge och tjänat pengar på skinnhandel.

Även i denna by hade Jon Larssons släkt stort inflytande, framför allt genom sonen Kristoffer ”Gam-Bäsken” Jonsson.

Volgsele

Klicka här om du vill få e-post om nya inlägg.

Gör som 14 andra, prenumerera du med.